saker att göra då man inte får sömn

Publicerad 19.10.2017 kl. 02:12

Under de senaste veckorna har jag inte kunnat få sömn förrän två-tiden på natten. Hur jag än vrider och vänder mig och mindfullnessar så kan jag bara inte få sömn. Pliktskyldigt försöker jag stiga upp varje morgon klockan nio, men då jag inte har places to be så somnar jag om efter att mina tiotals alarm har klingat ut. Sen vaknar jag med ett ryck och upptäcker att klockan är halv ett på eftermiddagen och känner ett sting av ångest då "hela dagen" har gått förbi. 

Så istället för att ligga och ha ångest för att jag inte kan somna så tänker jag härmed presentera en lista på saker att göra då man inte får sömn. Istället för att ha ångest. 

 blogga (obviously)
 kontrollera att pojkvännen andas och därmed lever
 planera något som gör att du på morgonen kommer att ifrågasätta ditt omdöme efter klockan 12 på natten
 planera något som på morgonen får dig att ifrågasätta varför du inte alltid gör livsviktiga beslut efter klockan 12 på natten

 svara på mejl 
 läs en bok
 lyssna på musik eller en podcast som får dig att känna dig rofylld
 drick en kopp te (utan koffein)

 googla "koffein te" och inse att koffein i te inte heter koffein, utan tein
 redigera bilder som får dig att undra varför du aldrig har skaffat ett tumblrkonto (bildbevis nedan)

Egentligen kan du göra vad som helst. Natten är ung! Erövra den, äg den. Sen kan du sova.

Victoria
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:

en pretentious instagram kulturtant-bild

"Pretentious instagram kulturtant" tyckte Ea.

"Losing my mind i genusrummet" säger jag.

Victoria
Publicerad 16.11.2017 kl. 22:13

vad kan man ens säga?

Jag vet inte vad jag ska säga, men jag vill säga något. När en pappa skadar sitt barn så allvarligt att det värsta som kan hända, faktiskt händer. Vad kan man ens säga då?

Att det här händer i min hemstad, på platser jag tillbringat väldigt många år av min skoltid, det är ofattbart. Att jag troligtvis känner de drabbade gör det ännu, ännu värre. 

Och jag grät faktiskt när jag läste orden "Gud som haver barnen kär". Varför är världen så orättvis.

https://www.ostnyland.fi/artikel/gud-som-haver-barnen-kar/

 

Victoria
Publicerad 14.11.2017 kl. 20:36

tgif och fulkaffe

Den här arbetsveckan har varit lång och hetsig, så skönt att den äntligen är över. Jag och Ea har igen flyttat in i vårt studierum där vi sitter från tidig morgon till sen kväll när vi inte har föreläsningar. Jag fick höra att vår lärare hade gått förbi rummet i dag (när vi inte satt där) och att hon förvånat hade utbrustit:

"Ingen Ea och Victoria i dag?"

Börjar kännas lite som att vi skulle höra till möblemanget i vår genuskorridor, vet inte hur kul det nu sen är.

Jag ska försöka unna mig lite ledig tid och bara ta det lungt under veckoslutet. Finns ändå uppgifter som borde göras, texter som borde läsas, texter som borde skrivas... Om jag blundar tillräckligt hårt kanske de här sakerna har blivit gjorda av sig själva till måndagen.

Vi köpte misslyckade kaffen för att fira att vi överlevt veckan. Finkaffe blev fulkaffe. Smaken var det inge fel på, speciellt inte med tanke på priset vi betalade. "Vi försöker vårt bästa, men alltid kan man inte lyckas" - jag när jag talar om studierna.

Victoria
Publicerad 10.11.2017 kl. 17:35

höghusdalar dit solen inte når

Åbo 7.11 kl. 9:49

Victoria
Publicerad 08.11.2017 kl. 15:21

ha11oween

Den 31.10 hade vi gulissits med genusvetarna med temat Halloween. Jag älskar att klä ut mig, men jag vill sällan sätta så mycket pengar på en utstyrsel som bara skulle användas en gång. Ofta brukar jag försöka ta sånt som jag redan har hemma och bygga vidare på det. I år påverkades jag av allt Netflix-tittande och klädde ut mig till Eleven från Stranger Things. 

Komplett med Eggos and everything. Pluspoäng för jackan som är en äkta 80-tals relik, eller vad man nu vill kalla det.

Jag sökte i flera timmar efter ett par vita knästrumpor utan att hitta ett enda par. Sista utvägen blev Sokos, där jag hittade de här stödstrumporna. Bless tanter, och alla andra som har stödstrumpor. Dom är skitsköna, btw.

Jag och Andrea, hon in character, medan jag försöker visa upp min tattoo. Samtidigt som vi försökte få med spöket i högra hörnet på bild. Smidigt.

Summering: en skitbra kväll i det bästa sällskapet. Jag vet att det låter klyschigt, men det är sant. Festa med genusvetare och ni får veta vad äkta samvaro innebär. All kärlek till er <3

Victoria
Publicerad 01.11.2017 kl. 22:11

lajva kulturtant

På lördagen gjorde jag och mamma samma sak som många andra finlandssvenskar - lajvade kulturtant på bokmässan. Mamma hade fått gratis biljetter via jobbet så vi började på plus. 

Vi kom just i tid för att höra Anna Lindholm och Johanna Holmström diskutera kvinnor i historien. Jag blev konstigt inspirerad av det! Lyckades också bonga några bekanta i vimmlet, på äkta finlandssvenskt vis.

Alla kulturtanters främsta motionsform är att bära omkring på böcker de just har köpt. Jag spenderade orimliga summor pengar på böcker med tanke på att jag knappast kommer att ha tid att läsa dem. Still, boknörden inom mig är fortfarande hoppfull.

Några smakprov på det som fick följa med mig hem från mässan. Är själv förvånad över de två 
diksamlingarna. Jag tror att jag aldrig på allvar har bekantat mig närmare med den vuxna diktens värld än några sporadiska avstickare nu och då. Kanske det är på tiden då, speciellt när ämnena som behandlas är intressanta. Nu är det bara att vänta på att jag ska hitta tiden att läsa allt.

Victoria
Publicerad 29.10.2017 kl. 21:12

...och så kom snön och renade allt

Det är mycket som har hänt sen jag låg och jagade sömnen flera nätter i rad, jag känner mig som en annan människa nu. Vilket känns konstigt då det bara är nån vecka sen. Hur konstigt att ens känslor kan ändra så radikalt under en så pass kort tid.

Jag har rensat min telefon på bilder så jag äntligen kan fotografera maniskt igen. Känns som en nystart, det känns som en ny sorts frihet. iPhone-ägare med 16 GB (yeah right) förstår vad jag menar.

Men den första snön har fallit och allting ser så fräscht ut. När jag såg snötäcket för första gången kände jag ett förväntansfullt pirr nånstans nere i magen. Jag vet att jag kommer att vara utled på snön i flera månader framåt, men för tillfället är det ännu trevligt. Det är som en ny, ren värld har uppenbarat sig, även om det bara är en kortvarig illusion. 

Victoria
Publicerad 27.10.2017 kl. 22:02